Tessa

Jag börjar bli lite smått irreterad över att mina bostadsaffärer inte alls går så som jag vill. Det är som att det ligger någon slags förbannelse över mig som säger att jag inte alls ska flytta utan att vi ska bo där vi gör. Men jag vill ju inte det. Jo visst vi bor skitfint och har allt man kan tänka sig. Men inget är ju mitt, självklart har min baby låtit mig ändra den ena än det ändra. Men jag vill ju ha något som är VÅRAT. Börja om på något helt nytt ställe tillsammans. Något som är gjort för oss och bara oss.
Så snälla snälla kan det inte bara få bli så!